lojstasrussen

rädd

Jag är faktiskt rädd när jag rider Punsch ibland. Vet inte riktigt varför, för på ett vis är jag ändå så himla trygg på hans rygg. Men det kan väl ha och göra med att jag har ramlat av honom så många gånger och det har hänt att jag har skadat mig ganksa rejält. Har tex fått ett par hjärnskakningar och skadat ryggen, hittade dessutom min gamla ridhjälm för några dagar sedan och den var typ av på mitten efter att jag hade ramlat av Punsch..

Ibland kan Punsch vara riktigt jobbig, galopperar man så kan han bara tvärstanna och dra ner huvudet, många gånger flyger jag av då. Ställer sig på bakbenen hela tiden, bockar och sparkar. Så kan han hålla på hur länge som helst och då känns det som att jag inte har någon konstroll över honom. Just i sånna situationer kan jag bli väldigt rädd. Jag tänker alltid på det värsta som kan hända, ist för att tänka tex "det kommer gå bra" eller något sådant. Jag har helt enkelt fel inställning på mig själv, jag tänker ofta att det här kommer jag ju aldrig klara, det här är alldeles för svårt, nu kommer jag ramla av osv. Något jag verkligen försöker ändra på, men på något hörn där så kommer rädslan och tar över. Ibland kan jag känna att jag verkligen inte vill mer, att jag ger upp och att jag är alldeles för dålig för att klara av honom, att det är lika bra att lägg av. Försöker verkligen få bort det där, för när jag rider Punsch och är rädd så känner ju han det, och allt blir lixom bara fel..Sen så är det ju inte alltid jag är rädd, ibland är han världens underbaraste att rida också! ♥

Haha känner att det här blev ett ganska förvirrande inlägg, men jaja..

Men som på den här sista bilden, det är mest när han gör så flera gånger i rad som jag blir rädd. Åkte ev en gång när han gjorde så och sen sprang han över mig. Och det sitter fortfarande kvar i mig.. :/

Har ni någon gång känt att ni har blivit riktigt rädd när ni har ridit? Eller i någon annan situation med din häst? Kanske så att du helt enkelt har vart rädd för din häst? Berätta! 

/disa

jag och en av mina ponnyer har haft mycket otur. En gång ramlade jag av i ett hinder och fick sy 20 stygn utan på och ca 16-19 stygn inne. En annan gång gjorde hon som din gör fast typ dubbel så högt 2 gånger i rad. från ca 2meters höjd så landade jag på huvet. Akuten igen! Fick rygg fel. Säljer henne efter ca 2år. Nu har jag hennes mamma. Hon busar ännu mer! Men är inte rädd för någon av dom. Varför? Jo, jag har den här i hjärnan, heeeela tiden! :)



När man rider på en häst så kan två saker hända,

antingen sitter man kvar eller så ramlar man av,

sitter man kvar är det ingenting att oroa sig för,

men ramlar man av så kan två saker hända,

antingen slår man sig inte eller så slår man sig,

slår man sig inte är det ingenting att oroa sig för,

men slår man sig så kan två saker hända,

antingen slår man sig lite eller så slår man sig mycket,

slår man sig lite är det ingenting att oroa sig för,

men slår man sig mycket så kan två saker hända,

antingen klarar man sig eller så dör man,

klarar man sig är det ingenting att oroa sig för,

men dör man är det redan försent att oroa sig.



Läs den varje dag. Tillslut kommer du oroa dig mycket mindre!! Det kanske inte går över helt. Men det hjälper tycker jag! :)



lycka till ;)

bockande hästar är glada hästar ;)

min häst är typ som punsch, när jag läser om honom så får jag direkt upp min häst oxå.. ramlade av en gång så höften pajja.. :(

Tycker det är starkt av dig att skriva om det :) För många vågar inte erkänna om de är rädda.

Själv är jag riktigt hopprädd. :(

Kämpa på <3

Jag red min egna D-ponny innan, men vi fick sälja henne pga tidsbrist, och att hon va så svår.. =(



Jag va oftast riktigt rädd när jag red henne, vågade aldrig rida vid vägen, med tanke på att om det kom en buss/traktor/lastbil eller något annat fordon med läskiga saker på, Så vände hon och stack.

Hon va sjukt stark, så jag fick jämt gå med kedjegrimskaft på henne =/

Hon kunde bara vända & gå iväg, och då hade jag inget att säga till om..

Förstår att du blir rädd, det hade jag också blivit.

Men jag tycker du är As duktigt som kämpar på! =D



Kram =)

Clinton har börjat bli jättejobbig.. Han är riktigt stor ju, och iom han är så ung lyssnar han ju inte och vill göra på hans sätt. Ute bockar han, stegrar, drar ner huvet till marken och försöker dra tyglarna ur händerna på en, kastar sig och försöker skena iväg, sen i paddocken och även ute studsar han på stället licksom, stegrar inte men hoppar upp i luften.



Jag är inte rädd direkt, men vill inte att han ska skada sig om jag trillar av licksom.



Ute backar han in i träd också och sen blir han rädd för han fastnar i grenarna och då börjar han sparka mot dom...

ett tips bara, försök att ha händerna högt upp för då har han inte så stor chans att sparka bakut! :)

kram!